Nästan färdigpackat!

Om en timme går bussen till Piteå. Jag har nästan packat klart. Och här sitter jag. Allt är som vanligt när jag ska bort med andra ord..

Jag längtar tills jag är framme! Så fort jag rullar in i Piteå kommer vi slänga i oss lite lunch, och sen hoppa in i bilen och åka till Luleå för att titta på en bil! Så håll gärna en tumme i eftermiddag! Jag hoppas den är lika fräsch som den ser ut på bild!

Jaaaa!!

Nu ska det letas bil på allvar! Jag har satt pappa på den uppgiften, han gillar ju sånt, så han får gärna roa sig med att hitta en passande bil! Själv roar jag mig med att leta passade hundburar! Ska jag åka ordentligt, ska hundarna åka ordentligt!

Den ska vara krocksäker, ha lås och absolut inte öppnas uppåt! Lutar åt en MIM Variocage, men tips mottages tacksamt!

Nu vill jag ha vår!

Jag vill ha vår så man kan knata rakt ut i skogen igen och bara mysa!

Jag älskar det!

Mina inskolningsdagar är så himla roliga! Jag får verkligen använda huvudet på bästa tänkbara sätt för att försöka få ihop dagarna och lösa problemen som uppstår! Jag kommer ha en så himla rolig sommar!

Jag förstår alla som kräks över sommarplanering, vikarier, och semestrar. Jag blir gråhårig när vi sitter med det på kontoret. Det är kul, det är det, men det tar ju aldrig slut när man blir störd hela tiden, man tappar bort hur man tänkte och sen är det bara att börja om. Men det är en del av jobbet, och jag gillar det ändå!

Det ska bli kul! Och jag längtar redan!

Jag har världens bästa vänner

Jag är så lyckligt lottad! Tänk att jag fick sånna fantastiska vänner som ställer upp i vått och torrt! Ni är guld värda och vad jag än säger så kommer jag ändå inte kunna beskriva hur mycket lättare livet är med er i närheten! All kärlek till er!

Besökshund eller inte?

Frågan är ju. Efter gårdagens besök hos en brukare så tycker jag mig ändå se att Spirre skulle kunna fungera fint som besökshund. Han har ju inte samma skeptiska syn på gamla som han har på barn. Han gillar ju faktiskt gamlingarna. Han hälsar något livligt, men det känns som en träningssak - lär han sig situationerna så tror jag faktiskt han skulle kunna bli en ganska trevlig besökshund! Jag tror minsann att jag ska boka in att testa honom framöver!

Ganska så mysigt..

Jag har ju jobbat ikväll. Och hundarna har varit hemma. Jag hade det lugnt på jobbet så jag åkte hem och tog mig en promenad med hundarna. Träffade på en bekant ute som jag stod och pratade med en stund innan det helt plötsligt blev dags att knata hemåt igen för att börja jobba igen. Tanken slog mig att jag kunde gå förbi en brukare på vägen hemåt igen och ta det besöket när jag liks passerade.

Jag knöt fast hundarna utanför personens dörr och gick in. Pratade i vanlig ordning, och när jag skulle gå så tittade Spirre in i dörröppningen och personen utbrast "Nämen har du hundarna med dig?! Nu måste jag få hälsa på dem när jag äntligen får se dem!!"

Jag har aldrig sett personen gå så snabbt! Spirre hälsade glatt och ålade sig vid personens fötter och ställde sen snabbt upp tassarna på personens lår så det gick lättare att hälsa. Och himmel så glad denna person blev!

Att en så liten sak som att hälsa på en skitig blöt hund kan vara så fantastiskt!

Årets första tävling

Då var det gjort! Och jag är nöjd! Sitter hemma i soffan med ett väldigt lugn i kroppen, jag tvekade på om jag skulle lägga på platsen eller om jag skulle skippa det (jag hade ändå inte chans på förstapris), men jag bestämde mig i sista sekund att lita på honom och lägga.

Han la sig på så sätt att jag visste att han skulle lyfta rumpan en gång och lägga till sig. Men att han skulle kliva upp fanns inte i mitt huvud! Jag måste verkligen börja lita på honom mer, han sköter sig ju!

Platsliggningen gick alltså bra. Alla hundar låg stilla (förutom Spirrans förflyttning då), han nosade lite men la sedan ner huvudet i golvet och väntade ut tiden! Vid uppsättandet låg han kvar på första kommandot så jag tog ett DK på uppsättandet istället för att greja på med att han inte ville sätta sig upp. 8,5p (extra kommando, DK uppsättande.)

Tandvisning. 10p. Inga konstigheter!

Linförigheten kändes helt okej, lite släp, snea sättanden och positionsväxlingar (som vanligt), men han var med för det mesta och gick inte i sin egen värld! - 8p.

Läggandet gick som vanligt. Tvärtnit och ner i backen. 9,5p (går för långt fram i transporten.)

Inkallande, inte heller några konstigheter. Ett DK vid lämnandet drog ner poängen till 9,5, men det kan jag leva med!

Ställandet... Skämmes Anette, varför mindes jag inte att snabbställa honom innan momentet?! 0p.

Apporteringen gav 6p. 6p mer än vad jag trodde vi skulle få, så det känns ju bra. Tveksamt gripande och släpper apporten innan kommando.

Hopp över hinder. Inte heller så mycket att kommentera. Ständigt återkommande fel.. Sätter sig för långt fram. 9,5p.

Helhetintryck, 8,5p. Väldigt trevligt ekipage, synd på ställandet!

Tankar om tävlingen: Jag är supernöjd! För första gången känner jag att det ska bli kul att anmäla till tävling igen! Ett enormt steg i rätt riktning! Och jag måste börja lita på honom! Han kan ju!

Att träna på: Ställande, försöka backa honom positionsmässigt vid transporterna och raka sättanden!

Samtal från Bulldog!

 

Mitt stackars blodtryck! Idag fick jag verkligen upp pulsen efter ett telefonsamtal! Det ringde en kvinna från ett mobilnummer jag inte kände igen, så jag svarade eftersom det kunde vara nån från jobbet. Kvinnan presenterar sig lite snabbt, och frågar sen om det är jag som är Anette Sandberg i Umeå, och ja det är det ju, och sen frågar hon vidare om det är så att jag är hundägare och om det stämmer att jag har en mittelspitz, och det stämmer ju. Här hann min puls nå max på några sekunder! "VAD är det som har hänt?!" är tanken som snurrar runt i huvudet på mig. Halvt panikslagen väntar jag på att hon ska fortsätta..

Sen lugnar det sig för mig.. Hon ringer från SVT och letar hundar till barnprogrammet Bulldog! Puh! Jag känner mig lugnare men får TYVÄRR avböja erbjudandet om att vara med på inspelningarna eftersom Spirre (som var hunden de frågade efter) inte är något större fan av barn! Och eftersom det är barn hela programmet handlar om så kändes det inte rättvist mot honom och definitivt inte mot flickan som hemskt gärna ville träffa en tysk spets! Så jag gav henne numret till några andra mittelägare här i krokarna och hoppas VERKLIGEN att de hittar någon mittel som får vara med i tv och göra lite reklam för rasen (och förhoppningsvis göra en ung tjej väldigt lycklig för en dag!)

Det gjorde min dag! Synd att inte kunna vara med, men fantastiskt kul att någon tänkt på mig och Spirre!

Konditionsträningen har börjat!

Ja, hundarnas i första hand.. min egen kondition lär väl komma i takt med att hundarnas kondition ökas på hoppas jag ;)


Spirre fick springa med Linn och Opan i förmiddags. Tanken var att jag också skulle springa, men min fot kände inte för att samarbeta så jag och Kid promenerade samma sträcka istället! Efter det provade jag lämna Spirre hemma och ta med mig Kid till stallet. Det ser ut som det gått bra! Slängde ut ett färskt märgben som han verkar ha sysselsatt sig med under tiden vi varit borta.

Kid fick haka på till stallet och han fick springa nästan fullt en mil. Ett par kortare pauser så han fick trava i lugn och ro innan vi ökade tempot igen. Han var inte ens anfådd när vi stannade av för att Karlsson skulle få varva ner sista biten.. Jag undrar vad han har för kondition egentligen?!

Nu ligger han i soffan bredvid mig och tittar på mig och verkar be om uppmärksamhet.. Inte sover han inte! Det var nog inte särskilt jobbigt för honom att springa efter Karlsson! Han får haka på fler gånger!

Hemma igen

Och vilken trevlig påsk vi har haft!

Jag kräks lite

PMet till tävlingen har kommit. Jag kräks lite. Jag är verkligen ingen tävlingsmänniska, men det blir nog bra.

Startnummer tre. Skönt att få det gjort!

Och när jag inte föll såg det ut så här