Fyra veckor av vila har gett resultat!

Eller ja.. på måndag är det fyra veckor! Så nästan fyra veckor har nu gått och Spirre är inte alls i närheten av lika galen som jag trodde han skulle vara!

Han tar livet med ro (nåja, nästan iallafall..) och uppför sig faktiskt bra! Märks vid vissa hundmöten att han är lite understimulerad, men det är inte så farligt ändå. Han lyssnar bra och jobbar gärna med mig när vi hittar på nått under promenaderna.

Musklerna är jämna på båda sidorna nu, tunna men jämna! Han travar väldigt fint nu och rör sig med mer flyt i steget! Otroligt skönt att se att det gett resultat, det är rätt trist att koppelvila sig i form. Det tycker både Spirre och jag!

Han har fått sig ett Back on Track-täcke som kommer användas flitigt framöver. Och ett par viktmanschetter är på väg till brevinkastet så han kan tränas upp riktigt ordentligt nu! Vi har ingen brådska, men allt som kan användas till hans fördel är bra!

Och dessa representera USA..

Jag har aldrig gillat matte.. Men nog tusan har jag haft användning för det lilla jag faktiskt kan! :D

Tänk så händig man kan vara!

Igår åkte jag och köpte ett nytt batteri till bilen eftersom den inte behagade att starta utan att elchockas..

Idag bestämde jag mig för att sätta dit det själv!

Och det gick ju hur bra som helst!

Skillnad i plånboken!

Satt nyss och skrev in alla räkningar i internetbanken.. Jisses vilken skillnad i bensinräkning när man kan gå till jobbet! Sparat 1600 kr den här månaden i bensinräkning nu när jag kan gå till jobbet! Heeelt okej! Jag får ju massa pengar över till annat nu!

Jag ska:
1. Betala av reparationerna på micran!
2. Köpa nytt batteri till micran!
3. Spara pengar till ny bil!

Det är kul att ha bil!!

En ganska händelselös dag börjar gå mot sitt slut..

Hundarna sover igen. Carina har kommit hit med kaffe och åkt hem med Doris. Mamma har varit hit och lämnat mina grejor från Ikea och mätt hur hon ska sy gardinerna. Vi har sprättat lös tyget från soffan och mätt hur stort det nya tyget ska vara.

Jag har bytt gardiner i vardagsrummet och i mitt eget rum. Det är ungefär vad som har hänt idag. Och allt det där hände på mindre än en timme. Resten av dagen har vi mest bara hängt i soffan. Tog en promenad med Kid och Doris mitt på dagen. Spirre skrek hjärtskärande i bilen när jag gick iväg med de andra två. Det var nästan så att jag vände tillbaks för att ta med honom, men jag stod emot (även om det var riktigt svårt den här gången!) och gick iväg och utforskade nya vägar tillsammans med de andra hundarna.

Det är allt som hänt idag! Väldigt lite alltså. Inte så spännande dag. Men ganska skönt!

Det här med kroppsmedvetenhet..

Jag har fått frågan flera gånger, så jag tänkte att jag förklarar lite mer noggrant här. Frågan är alltså Varför Spirre inte tränas ett "ordentligt" pass om dagen istället för att skrittas hela tiden?

Och för att enkelt försöka förklara det så jämför jag med oss människor. När en människa har ont/gör illa sig så får man höra (om det är en bra läkare) att man ska röra på sig så länge det inte gör ont och framför allt röra sig NORMALT. Hellre sänka tempot litegrann än att halta fram (ändra sitt normala rörelsemönster) eftersom vi då överbelastar någon annan kroppsdel och får problem där istället. Vi människor är betydligt mer kroppsmedvetna än våra hundar, åtminstone så att vi medvetet kan kontrollera hur vi rör oss utan att avlasta något ben när vi rör oss.

Det är alltså enklare för oss att röra oss medvetet än vad det är för en hund. En hund som har lite ont avlastar benet, helt enkelt. Den tänker inte på att "jag måste belasta alla fyra ben lika mycket för att förebygga framtida problem". Den väljer istället att röra sig så att det onda benet avlastas.

Och problemet med Spirre just nu är ju att han väljer att röra sig avlastande - vänster bakben används inte som det borde. Så, för att bryta hans rörelsemönster, då det fantastiska muskelminnet har slagit in (det har gjort ont i vänster bakben, därför avlastar han det fortfarande bara av farten) så är det rörelsemönstret som måste brytas.

Om han då tränas ett ordentligt pass om dagen istället för att hela tiden tvingas gå ordentligt på alla fyra ben, så missar man mycket av rörelsemönsterförändringen. Han skulle då lätt "hoppa tillbaks" till det oönskade rörelsemönstret när han inte måste tänka på att använda alla fyra ben och därmed skulle träningen inte bli lika effektiv och det skulle ta mycket längre tid att få ordning på hans hälta. 

Jag hoppas ni förstår tänket och att det blir lite klarare!



Och som en liten parantes så rör han sig mycket bättre i trav nu än för tre veckor sedan!

De börjar bli gamla

Tänka sig att Kid och Ayla börjar bli gamla nu! Båda två har passerat tre år och har lugnat sig otroligt på promenaderna! Förr i tiden så sprang de runt som dårar när jag och Camilla var ute och gick, idag lufsade de mer eller mindre för sig själva och hängde glatt med oss på promenaden utan att busa särskilt mycket alls. Spirre fick också haka med idag, han fick gå i koppel och var rätt missnöjd med det, men verkar rätt nöjd nu i efterhand iallafall!

Det var jättefint där vi gick, men lite mystiskt med tält och nästan bebodda ställen i skogen.. Konstigt! Men det var fint när vi kom därifrån och vidare in i skogen!

Ännu en eftermiddag vid Bäcksjöns finaste strand

Idag introducerades Åsa för Bäcksjön och den finaste stranden! Vi har grillat korv och pratat en massa skit tillsammans med Emma och alla hundar. Mycket mycket trevligt!

Kid bekantade sig med Sånja (Åsas fox terrier) och de verkade ha ganska trevligt stundvis, lek med liten pinne verkade deras favoritsyssla vara. Kid höll i och Sånja jobbade hårt för att få tag i pinnen. Kid bara höll och lät Sånja jobba. Han tar inte ut sig i onödan. Han är ju inte dum (..eller?)

Stackars Spirre har spenderat ännu en utedag i koppel, men han börjar finna sig i det nu. Inte så fasligt ljudlig längre. En liten stund idag när jag kastade ut lite småpinnar (tänk spårpinnar) som de andra hundarna fick leta reda på i skogen, var enda gången han verkligen lät. Annars satt han väl mest och tiggde godis eller tittade på de andra hundarna. Det tar sig! Min teori "Man behöver inte alltid busa!" fortsätter funka bra!

Och jag fick en ny kompis! Lilla Siri! Jag kommer aldrig kunna skaffa en chihuahua, det är ett som är säkert, jag tycker alldeles för synd om dem. "Men du är ju så liten, du kan ju inte gå själv" och jag skulle dessutom mata ihjäl den ("Du är ju så söt!")

Lite nytt vid dagens kloklippning

Kid har alltid varit snäll när jag klippt hans klor, lite ängslig men snäll. Så var han när han var 6 månader, och så är han även 2,5 år senare. Idag sov han när han låg på golvet med mig hängandes över sig.

Vad gjorde jag annorlunda idag, kanske ni tänker? Jo. Jag sjöng för honom! Det var en bra lugn låt i spellistan och jag kunde inte låta bli att sjunga!

Att sjunga gör ju att man tvingas andas, både in och ut. Och jag tycker inte det är så kul att klippa klorna så jag har märkt att jag gärna håller andan när jag klipper! Vilken skillnad det gjorde att andas!

Han slöt ögonen efter tre klippta klor och sen sov han tills jag hade klippt klart och bad honom hoppa upp i knät på mig och kramas lite. Så gör vi när klorna är färdigklippta, han hoppar upp i knät på mig och slickar mig en gång på näsan och sen lägger han huvudet mot någon av mina axlar och så myser vi en liten stund innan han går iväg och pysslar med annat!

Fredrik Steens föreläsning

Igårkväll var det föreläsning med Fredrik Steen på Teg Centralskola. Intressant, och (som Emma skrev så fint) störande självklart! Mycket av det han sa är sånt jag själv försöker komma ihåg att anamma när jag tränar, men ibland glömmer bort! Ibland tror jag man gör det lite för komplicerat för sig själv (och för hunden)..

Föreläsningen handlade mestadels om kommunikation, men han pratade även om belöningar och tillrättavisningar och det är nyttigt att bli påmind om sånna saker ibland!

Han är nog lite träningssugen..

Idag introducerade jag "mattan" för Spirre. Han har fattat grejen, från att titta åt mattans håll till att lägga sig ner på den med hakan i backen tog två pass. En stund tidigare idag, och en kvart nu på kvällen. Nu ska vi "bara" lägga på kommando och lite längd på platsandet!

Jag gillar att han är ganska skärpt!

Fina kommentarer på jobbet!

Idag fick jag minsann höra ett par väldigt värmande ord på jobbet! Att få höra sånt gör att jag verkligen känner att jag hamnat rätt och att jag jobbar med det jag "borde" jobba med.

Att få höra att väldigt sjuka personer i stort behov av vård uppskattar det jag gör för att "jag behandlar dem som människor, och inte som deras sjukdom" värmer otroligt mycket! Jag jobbar med det jag gör just för att jag vill göra skillnad för sjuka människor i behov av hjälp och stöd i vardagen, och en sån kommentar bekräftar ju faktiskt att jag är på rätt spår i det jag gör!

Det får mig att minnas en patient på min praktik på neurologen också. Denna patient visste att jag, den dagen h*n sa detta till mig, var där för sista gången som undersköterskestudent. H*n ville att jag skulle komma in på salen för att h*n ville tala om för mig att h*n tyckte att jag gjorde ett bra jobb, och att jag var en av de h*n uppskattade mest på avdelningen, på grund av att jag inte "daltar" så mycket och framför allt har glimten i ögat, man får skämta med folk, även om de är svårt sjuka! (Patientens egna ord, jag minns så väl vad h*n sa den där dagen!) Och givetvis anpassar jag mig efter varje patient/vårdtagare, hos vissa passar det ju så klart inte att skämta eller skoja, och då gör jag det inte heller, det handlar om att läsa situationen och personen :)

Jag älskar mitt jobb, även om det ibland är tungt att kliva upp på morgonen eller jobba sena kvällar!

Vilken smart liten hund jag har

Jag är lite less på att inte få träna nu, så jag tog med mig lite (mycket) godis, klickern och hundarna ut till den lilla belysta fläcken på gräsmattan ute vid parkeringen och bestämde mig för att träna lite position och raka sättanden i ingångarna med Spirris.

Och jäklar i min låda vad roligt det var! Spirre var riktigt tänd och med på det vi gjorde. Jag sa ingenting åt honom, utan klickade bara för rätt beteende. Tror det tog tre klick innan han var med på noterna och sedan var han som ett plåster på mitt vänstra ben! Inga kommandon, bara Spirres hjärna som jobbade ordentligt!

Bytte sedan hund, och klickade lite med Kid också bara för att han skulle få göra nått han också. Han är inte lika imponerad av klickern som Spirre. Så jag klickade och slängde godisar för lite allt möjligt, bara för att påminna honom om att klick = godis = kul, och ingen anledning att gå och gömma sig!

Sen tog vi oss en promenad runt Statoil och en bit in på Gimonäs och sen ner till Sofiehem och så hem igen. Det går så saaakta, men djuret har börjat få ett bättre skrittempo nu! Han masar sig inte fram längre, utan kliver på ganska bra ändå - men korta ben kan inte gå särskilt fort även om de försöker!

Jag längtar tills våra privatlektioner drar igång! Såå taggad på det!

"Premacks princip"

Jag har lånat "Släpp kontrollen lös" av Martina. En bok jag tänkt köpa i evigheter, men är för snål för att köpa. Och alldeles nyss var det verkligen ett aha-moment som jag måste dela med mig av!

Det finns ett avsnitt där författaren tar upp en princip som så fint heter "Premacks princip", som går ut på att "det hunden vill göra kan användas för att förstärka det du vill att hunden ska göra". Alltså belöna hunden genom att ge den möjlghet att göra det den vill efter att den gjort det du vill att den ska göra.

Skriver av det som fick mig att tänka "Det är ju precis så jag har gjort med Kid.. fast utan att ha varit medveten om att jag faktiskt gjort nånting!"

Bakgrund; hyperstressad schäferblandning som inte kunde fokusera på sin matte utomhus. Författaren gjorde följande:

"Jag hade staketsektioner i min trädgård som jag satte ihop till en fyrkant (box). Sedan satte jag mig på en trädgårdsstil i boxen, klickade varje gång hunden rörde sig mot mig och gav honom en mjuk godbit. Medan han svalde så uppmanade jag honom att gå och nosa i gräset igen. Han började vända sig oftare och oftare mt mig och så småningom ändrades hans ansiktsuttryck. Han såg ut som om han just vaknat ur en djup sömn. Han hade förut inte kunnat tänka när han varit utomhus, men med den här träningen trängde igenom hans barriär. Plötsligt förstod han hur leken fungerade och kom fram till mig för att få klick och godbit. När vi kom så långt tog jag bort staketet och började gå runt i trädgården. Jag släppte kopplet. Han följde mig. Jag klickade, belönade och skickade iväg honom. Han gick iväg några gånger, funderade och kom tillbaka till mig. Allt som allt tog det tjugo minuter. På slutet gick han fot utan koppel medan jag insisterade på att han skulle gå iväg och nosa istället"

Klick! sa det i mitt huvud när jag läste det där. Det är ju precis så jag gjort med Kid, fast i en annan situation. När vi är ute och går i skogen. Han springer runt och skäller, jag belönar när han tar kontakt med mig istället för att skälla. Jag säger åt honom att "gå på!" vilket resulterar i att han springer iväg och skäller för att sedan komma tillbaks till mig för att få en godis. Allt eftersom så skäller han mindre och håller sig vid min sida istället.

Så ser ju varenda promenad ut för oss! Jag belönar hans kontaktsökande och skickar sedan iväg honom igen. Och det resulterar i att han gärna går bredvid mig och filosoferar istället för att springa runt och härja på promenaderna!

Jag har lyckats med nånting jag inte ens varit medveten om att jag faktiskt belönat! Jag har "bara gjort" eftersom det får tyst på honom.. Jag behöver kanske inte bli störd på att han bara går och tittar på mig när vi är ute och går, jag belönar ju faktiskt det beteendet. Dum-matte!

Man behöver inte alltid busa..

..det är något mina stackars hundar fått lära sig. Spirre har fortfarande vissa protester mot detta, men det tar sig. Han skriker inte längre när han sitter fastknuten vid grillplatserna/vars vi nu sitter och tar det lugnt. Han piper emellanåt nu, speciellt om det är någon annan hund som får springa lös och busa - men det är inte så att han avlider längre! Han finner sig i situationen, men är inte helt nöjd.

Det är inte alltid så att man måste busa och härja runt bara för att man är utomhus, det är nyttigt att kunna koppla av även fast man är på favoritbadstället!

Dagen har spenderats vid Bäcksjön, mest med Carina, Linn och Soffan kom och åkte efter ett tag, och Martina på ett hörn - hon åkte med mig ut och promenerade runt sjön tillsammans med Wookie. Otroligt skönt ute, och hundar som faktiskt fann sig snabbt i att sitta fastknutna utan att härja runt! Kid fick vara lös större delen av tiden, han går lugnt runt i skogskanten och nosar, men mest ligger han ju bara vid mina fötter och sover även om han är lös så det spelar mindre roll. Han drar sällan igång nått sånna gånger, gammelKid!

Det har grillats korv, druckits kaffe och pratats en massa under dessa fyra timmar ute i friska luften! Hoppas på fler sånna här dagar innan den riktiga hösten med regn och kyla slår till!

Vi fick dessutom sällskap av två medelålderspar vid vår grillplats, och SÅ ska jag också bli när jag blir gammal! Vilka mysiga människor!

Spirre fick sig ett litet spår också. Lite färre godisar och lite kortare än förra spåret, och han spårade lugnt och metodiskt även idag! Det kanske går att få ordning på hans idiotspårande också! Kanske kanske.. Snart tänkte jag börja med lite asfaltspår också. Det har jag tänkt att jag ska göra länge nu. Snart kanske jag faktiskt tar tag i det och börjar. Men vi får se..

Bilen är fixad och hundarna rastade..

..och nu väntar jag på lillasyster som ska komma hit och laga mat! Jag gillar vårt upplägg, jag står för ingredienserna och hon lagar maten!

Lite annat; Det är kul att se intelligensskillnaden på Kid och Spirre. Jag gömmer mig under täcket och de får "leta reda" på mig.. Spirre är först ut;

Och så Kid;

Och idag åkte jag ut till Obbola för att gå i skogen därikring. Det är så himla fint där ute! Är nästan så att jag kan tänka mig flytta dit bara för att komma nära den fina skogen, men det är lite långt från allting annat. Men en mysig promenad blev det iallafall!

De vackra två på dagens promenad!

Och en liten bonus bild på Spirre när han skulle ut och kissa efter att han blev röntgad förra måndagen.. Han skulle med ut, men orkade inte riktigt hänga med.. så han la sig för att "vila".

Fortfarande väldigt nöjd med den nya designen!

Jajjemen, jag blev minst sagt väldigt nöjd med den nya designen! Och jag kan titta på Spirre-bilden i evigheter utan att lessna!

Idag är det städdag. Vinterstädar lägenheten. Jag har snart städat mig igenom hela köket. Torkar alla skåpdörrar och hyllor och lister. Igårkväll efter jobbet så rensade jag avlopp i badrummet, både vid badkaret och vattenlåset i handfatet. Otroligt ambitiöst måste jag säga. Men fint blir det! Bara fönstrena som behöver putsas när jag är klar, men det tar jag en annan dag!

Bara vardagsrummet kvar nu. Sen ska jag och hundarna ut och spåra litegrann tror jag. Eller bara ta en "långpromenad" i det vackra vädret! Vi får se vad vi hittar på!

Ny design och två duktiga små..

Kände att det var dags för uppdatering på bloggen, utseendemässigt alltså. Känner mig rätt så nöjd för stunden! Älskar header-bilden, orgnialet har ni här nedanför. Jag väntar bara på att ha råd så jag kan trycka upp den på canvasduk och hänga upp på väggen! Har en liknande på Kid också, och det hade varit så himla fint med de två bilderna på canvasduk ovanför sängen! Det är ju jul snart... (hint!)

Båda hundarna var duktiga i spåren idag! Till Spirre la jag ett 30-40m långt godisspår med godis i varannat-var tredje steg. Jag har ju bestämt mig för att få ner nosen i marken igen, och med godis kommer man långt med ett godismonster till hund! Han spårade lugnt och metodiskt hela vägen idag. Väldigt nogrannt (man kan ju missa en godis!!) och behagligt tempo utan att ligga på i kopplet.

Just det, jag spårar i halsband och koppel nu. Dels för att mina spårgrejer är hos föräldrarna i min halvtrasiga bil, men även för att avdramatisera spårningen litegrann. Sele och lina blir så dramatiskt för Spirre. Han kastar sig iväg när selen och linan är på, han vet att nånting händer inom den närmsta framtiden och blir övertaggad och flänger bara runt. Med koppel och halsband så hinner han inte bygga upp samma förväntan på väg ut i skogen och håller sig därmed lugn och sansad (nåväl, så lugn han kan vara!).

Kid fick frispåra idag. Dvs, jag lämnade honom i koppel och halsband hos Carina som stod på vägen med honom och tittade på när jag lufsade ut i skogen. Efter ca 3 minuter släpper Carina lös Kid (hakar av kopplet) och han får leta reda på mig genom att frispåra. Hög fart och inte nosen i backen hela vägen - utan bara använda nosen för att hitta rätt väg i hög fart. Lite som bruksgrenen Rapport. Skillnaden blir att han inte behöver springa tillbaks till någon mottagare när han kommit fram till mig.

Jag la mig bakom en liten hög med ris så jag kunde se honom när han närmade sig. Han hade lite problem sista biten, jag passerade nämligen två vägar just innan slutet, men han kämpade på bra och tillslut hittade han mig! Spåret blev 5-600m långt och lite krokigt åt alla håll och kanter, och så klart de två vägövergångarna i slutet.

Nu har jag två små lurviga som sover djupt! Väldigt skönt måste jag säga. Spirre är ju mer eller mindre galen hela tiden nu. Fast ändå inte så crazy som jag trodde han skulle vara, han anpassar sig bra. Fast han får ju spåra istället för att söka, så egentligen är det ju kanske inte så synd om honom nu!



Att få massage är tydligen jobbigt

Spirre har sovit sen Doris och Carina åkte hem. Inte så himla länge, men 1,5 timme iallafall, för det går inte sova när Doris är här hälsar Spirre!

Massör-Lena konstaterade att han inte verkar ha ont någonstans. Han tyckte mest att massagen var jobbig. Han ville mest krypa upp i mitt knä istället. Dumhund! Passa på att njuta istället. Det hade matten gjort!

Fick tips om att knyta ett band runt hans vänstra bakben och låta det sitta där. Inte knyta hårt, utan bara så det inte faller av. För att öka medvetenheten av benet. Som att han inte vet att han har fyra ben!? Men det låter ju logiskt. Öka medvetenheten = Använda benet mer! Hon tyckte även att han skulle få trava lite, korta stunder på promenaderna för att få ur lite mjölksyra som bildas nu när han använder muskler han mest troligt inte använt sen han var under 8 veckor.. Och DET känns skönt. Men fortfarande typ 90/10 skritt/trav.

Och dessutom fick han ett nytt halsband. För det behövde han! Sa han... Han fick ett Loboo-sytt halsband, slog till på ett helsvart. Hemskt kul färgval, men av de färger som fanns så var det finast på honom. Nästa gång får de kanske varsitt med namn på. Det är lite onödigt roligt.

Otroligt omotiverad

.. ja, som jag nämnt i ett inlägg tidigare (för länge sen) så är det otroligt påfrestande för både mig och Spirre att inte få göra så mycket och vara ute lika mycket som vi är vana. Jag blir omotiverad och lättstressad. Jag behöver helt enkelt vår vanliga dos med träning. Det har nu gått en vecka av rehabiliteringen. Vi har sju veckor kvar..

Bestämde mig idag för att lägga lite krut på att försöka få ordning på spåret igen. Han har ju spårat som en kratta de senaste månaderna. Så nu börjar vi om! Idag blev det två korta godisspår. Jag måste göra nått för att få ner nosen i marken igen! Han står bara och vädrar näsan och hoppas att få någon träff i form av vindvittring från gömd figg ute i skogen. Sök-idiot! Nu ska det bli ordning och reda i spåret! Inget mera rusa fram för allt vad man är värd!

För spåra kan vi ju göra utan att springa. Iallafall om jag bromsar honom ordentligt.

Kid fick ett "M-spår" som förlängdes med lite krokar och korsande av Spirres gamla spår och korsande över en väg. Han är duktig den lilla oranga!

Och stunden ute i skogen avslutades med "köttbulleträd" och godissök!

Dessutom hade Carina med sig märgbenen idag, och gissa om hundarna blev glada?! Färska märgben med kött och senor och gegg på! M-M-M, sa både Kid och Spirre!

NU sover de gott båda två. Spår, godislet och märgbenstugg!

Spirre är galen

.. och Kid med för den delen, så nu väntar vi på att Carina ska komma förbi och hämta upp oss så vi kan åka ut och spåra lite! Hittade en supertrevlig hemsida som tar upp mycket inom spårning. Mycket intressant läsning om man är intresserad!

Kid ska få sig ett klurigt spår och Spirre ska få jobba lite han också - sakta men säkert!

Sundsvalls utställningar

SKK 8/10:
"Mycket bra pigment. Härligt nosparti. Passande ögonfärg. Korrekt bett. Ganska kort hals. Markerat bröst. Välvinklad bak. Kunde ha starkare rygglinje. Något låg ansatt svans. Kunde vara kortare i ländpartiet. Mestadels passgångare" Very good.

SSUK (Svenska spets- och urhundsklubben) 9/10:
"Vackert huvud med pra pigment. Stark nacke. Stark överlinje. Bra utvecklad underlinje. Goda vinklar. Bra i rörelse. Bra pigment och pälskvalitet. Bra temperament" Exellent, CK BHKL-2, reservcert.

Spårdags för Kid

Idag var det sök igen. Och idag var det inte inspirerande väder. Kallt och regnigt. Och fortfarande utan hund. Det är inte så himla inspirerande sånna här gånger.. Men jag får väl hoppas jag får igen nått för det i framtiden (hint!) ;-)

Spirre är hemma igen nu. Eller hemma och hemma. Vi är i Ersmark och får bilen fixad. Mamma ska skjutsa hem oss snart.

Kid gick ett kul spår idag igen! Och Carina gör det bra som hänger efter honom i linan. Han är ju så stor och stark.. Ännu ett "jaktspår", jag traskade iväg in i skogen, gick lite hitåt och lite ditåt och även ett depåstopp i en buske, sen gick jag lite till, och sen satte jag mig bakom ett dött träd och inväntade duon. Och mycket riktigt så kom Kid med Carina i släptåg efter en stund. Han irrade runt lite i närheten av mig, luftvittring skulle jag tro eftersom vinden låg så, han ringade - en väldigt stor cirkel - och sen kom han rätt igen och sen kom han till mig och fick sina köttbullar! Duktig!

Det är så lugnt här hemma

Spirre är i Sundsvall och ställs ut. Det är ett otroligt lugn här hemma. Han håller verkligen energin på topp här i lägenheten! Kid ligger snällt och sover vid min sida. Och har gjort så sen Spirre for igår vid lunchtid.

Hoppas det går bra för honom och att han sköter sig!

Jag och Kid har tagit dagen med ro. Tog det lugnt imorse, ingen brådska upp, god frukost med frysta hallon i soygurten (haha), kokta ägg, mackor med skinka, ost, gurka och tomater och ett glas juice. Riktigt skönt att lyxa till det och bara ta det lugnt en morgon!

Sen en timmes promenad med Carina och Doris på Teg. Synd att man måste vända längs den vägen och att man inte kan gå runt, det är lite tråkigare att måsta vända och gå tillbaks samma väg man kom, MEN har man bra sällskap så spelar det ju ingen större roll!

Ikväll väntar jobb.

Sökträning utan hund

Skönt att komma ut i skogen måste jag säga. Även om jag inte hade någon hund att träna med. Tråkigt. Och dessutom var det en skitrolig ruta. Men rutan finns ju kvar. Hunden också. Så vi tar det till våren!

Mycket intressant att helt och hållet kunna fokusera på hur de andra hundarna arbetar och verkligen tänka, komma på smågrejer som kanske kan hjälpa hunden att lyckas om det blir lite tokigt!

Spirre fick sig en 20 mins promenad i skogen innan vi skulle söka. 20 minuter skritt. Rakt ut i skogen. Höga benlyft! Jag längtar till snön så vi kan traska i snö också!

Kid fick sig ett "jaktspår" efter söket. Jag sprang ut i skogen, Carina stod med Kid selad och klar när jag sprang iväg. Sedan fick de spåra ikapp mig. Tanken var att jag skulle springa spåret, men så snårigt som det var så gick det knappt att gå ens. Men efter en stund i min lilla gömma så hörde jag hur det brakade i skogen, och tillslut kom lilla Kid spårandes som en liten raket! Han går minsann inte fel när han spårar. Han är riktigt spårsäker, så det är bara att haka på för den som håller i linan. Duktig liten hund!

Efter det så åkte vi till Skallet och käkade middag och fikade! Kid fick stanna i bilen, Spirre fick följa med in för lite passivitetsträning! Perfekt! Nu sover de gott!

Vom og hundemat är grejen!

Kid hälsar att han aldrig ätit så god mat i hela sitt liv! Han slukar maten på under en minut och diskar sedan sin skål ordentligt. Sen väntar han tills Spirre är klar, för att diska den litegrann också efter att Spirre är klar!

Vi har besök av Doris idag. Har just gått en mindre trevlig promenad. Tre hundar i Spirre-skritt-tempo är förbannat jobbigt! Speciellt när Doris tror att Kid busar bara han råkar andas i hennes riktning. (= 32 kg Doris slänger sig allt hon kan efter Kid..)

I eftermiddag blir det sök. Jag tänkte åka dit och figga lite för de andra. Tänk så snäll jag är. Får hoppas jag får sällskap av någon på en promenad efter det också. Kid behöver ju fortfarande springa av sig, även om Spirre inte får springa. Tur att han kan vara lös utan större problem nu, så han får springa lös på våra promenader härikring nu också.

På dagens schema står "handla balja". Sen ska vi söka. Och sen ska vi fika på Skallet! Treeevligt!

Jag dör litegrann..

Efter gårdagens veterinärbesök så sitter jag nu med en hund som har koppelvila (läs; skrittvila) tills vi ska tillbaks till veterinären om 6-8 veckor.

Positivt konstaterande; Patellan går inte rubba på nått av knäna. Knäna sitter där de ska! Höfterna är också helt utan anmärkning. Det är inte där han har/har haft ont iallafall!

Negativt konstaterande; Han avlastar vänster bakben, och är väldigt ojämnt musklad. Höger bakben är dubbelt så tjockt (musklat), det vänstra benet är som en pinne i jämförelse med det högra. Han har alltså en skada/ont någonstans som gör att han avlastar vänster.

Och nu har vi då hamnat i den situationen att han ska vila i upp till två månader, och under den tiden bygga upp nya muskler i det vänstra benet. Rehabilitering alltså! Skritt i koppel + simning två gånger i veckan tyckte veterinären.

Skritt i koppel - fine!
Simma två gånger i veckan... Hm.. Han är preciiis för stor för att simma i badkaret. Och det är oktober. Att simma ute funkar väl ett tag till. Men inte så länge. Och vad är alternativet då? Jo, att köra till Öjebyn. Två gånger i veckan. Det är 20 mil, enkel väg.

Jag tittar på lösningar för att kunna lösa det här på ett bra sätt för Spirreman (och mig själv!)

NU ska vi iallafall åka till Nydala och gå i vattnet en stund. Det blir dagens träning.

Efter en hel dag på Forslunda..

..så tog jag och hundarna med oss Doris på en långpromenad. Otroligt skönt att rensa ut lite trötthet ur huvudet genom att ta en långpromenad i skogar där man inte gått så mycket förut! Vissa kallar mig galen, men jag gillart! 90 minuters promenad med tre hundar efter nästan en hel dag i skolbänken! Härligt!

Idag på utbildningen "fick" vi en hund, en ettårig hund av valfri ras, som vi skulle göra en veckoplanering för. En veckoplanering där balansarbete, motion, nosarbete och kontaktarbete skulle ingå. Alltså, övningar/träning som innebär att hunden balanserar (agility, hoppar mellan stenar och balanserar på stockar och liknande), motionerar, arbetar med näsan och tränar med kontakt (tricks, lydnad osv). Det skulle ingå så att hunden tränade allt den under en vecka.

Efter en stunds tänkande så insåg jag att mina hundar får allt det där nästan varje dag. Så istället för att sprida ut det och träna nått varje dag så tränar vi allt varje dag, och har istället rena vilodagar då vi inte gör nånting i princip. Måste säga att jag är väldigt nöjd med att ha lyckats få med allt "sånt" utan att ha lagt ner någon större eftertanke på det hela.. Det är vardag för mig och mina hundar!

Jag älskar Bäcksjön

Tredje helgen irad som jag och de små liven traskar runt sjön. Älgen ligger kvar, mycket äckligare den här gången.. Inte så hel längre. Äckligt. Men Linn ringde sin far som skulle kontakta jaktlaget som är i området som förhoppningsvis tar hand om den stackarn. Vi träffade på Martina och Wookie en bit efter vägen också, som vände om och hakade på oss istället för att gå ensam.

Vilket otroligt fint väder är idag! Och helt vindstilla vid Bäcksjön, så det var så vackert där ute idag! Riktigt mysigt att bara gå. Fikapausen var helt fantastisk. Varmt och skönt. Två lugna hundar (mina alltså, de andra två lugnade ner sig till slut..). Jag är lite allergisk mot hundar som skäller och piper när man bara sitter still och fikar. Men det gick ju bra ändå!

..och Jo, sjön finns på riktigt! Det är bara ni som inte hittar den!