Dags för en uppdatering kanske?!

Vi lever, både jag och hundarna!

Vid senaste veterinärbesöket konstaterades det ju att hans knä hoppar ur led. Jag har bestämt mig för att så länge han orkar hänga med utan att bli för påverkad, så länge han håller sig pigg och glad, får han hänga med! Någon operation blir det inte.

Vintern är på väg och det kommer visa sig om han orkar med vintern, eller om det blir för mycket med kylan som är på väg igen! Han blir ju alltid sämre på hösten, så håll tummarna för en trevlig höst för Spirres skull!


Mycket har hänt sen jag skrev sist! Vi har flyttat från Umedalen. Till Sörmjöle. Till vårt eget hus. Alldeles i närheten av havet. Och skogen. Alldeles fantastiskt! Vi trivs väldigt bra här, både vi tvåbenta och de fyrbenta!

Senast imorse såg det ut så här på gården, två busande spetsar!

Jag finner inga ord.

 

When you try your best, but you don't succeed
When you get what you want, but not what you need
When you feel so tired, but you can't sleep
Stuck in reverse

Hur mycket otur kan man drabbas av tillsammans med sina hundar? Jag började tro att vi nått vår gräns, men det verkar inte vara över här än. Spirre skrek till två gånger på kvällspromenaden, och helt ärligt så gjorde det så ont i mig att jag började gråta. Jag grät och grät, nedsjuken i gräset med Spirre mellan knäna som slickade i sig tårarna. Lyfte in honom i bilen och körde hem, lyfte upp honom för att bära honom upp för trappen och då piper han till igen. Böjde på hans knän och tyckte mig känna att båda knäna hoppade till när jag böjde försiktigt på knäleden.

Jag vet faktiskt inte om jag orkar den här gången. Ett år till med rehabilitering av en hund med dåligt psyke, som jag inte kommer kunna lita på bland folk, där tar det faktiskt emot även för mig. Som min kära vän Maria skrev till mig alldeles nyss, där sista meningen träffade mitt i prick;

"Ingen jag känner har lagt ned så mycket tid, engagemang och pengar på sina hundar och jag vet att du går igenom eld för dom och de flesta, inklusive jag, hade gett upp för länge sedan. Jag förstår att tanken att förlora honom är tusen resor värre när man lagt ned hela sin själ"

På måndag ska jag försöka lösa det här, hur det än må sluta.

Vissa får sommarlov, andra inte.

Älskade lilla hund.

Efter en hel del funderande så bestämde jag mig för att låta Spirre få bo hos vår dagmatte Frida över sommaren. Hon ville ha sällskap, Spirre vill inte umgås med barn (som vi gör nästintill varje helg hela sommaren). Det blev en perfekt matchning, hoppas jag! Frida är så fin med honom och han piper förväntansfullt utanför hennes dörr varje gång jag ska lämna honom där, så jag tror han kommer ha en fantastisk sommar! 

Jag själv går sönder lite inombords, min älskade valp har flyttat hemifrån. Det har gjort så ont i själen under perioden jag funderat på hur jag ska göra, har bara borrat in näsan i pälsen och viljat önska bort hans barn-problem. Men det är inte rättvist mot honom, att inte få vara med när alla andra umgås för att han inte klarar av barn. Han tycker de är fruktansvärda att umgås med, även om han är i ett annat rum ligger han och stirrar i väggen utan att kunna slappna av, och är han i samma rum så är han så nära bristningsgränsen han bara kan komma.. Och han ska inte bita någon. Speciellt inte ett barn.

Han kommer ha en bra sommar. Jag kommer krama Kid ännu hårdare.

För en månad sedan var jag nära att ta bort honom..

.. idag ser vardagen ut som vanligt!

 Älskade lilla hund, tänk att det blev bra till slut! Det är ganska exakt ett år sedan det startade, så många timmar vi spenderat på djurkliniken, med smärtstillande, med rehabilitering, med träningsprogram, med vila, med en känsla att slitas mellan hopp och förtvivlan!

Nu får det vara nog! Nu ska vi njuta av en lugn och skön sommar tillsammans!

Lilla djuret.

Ja, vad ska man säga? Är så glad att jag provade att ta Kid till fysioterapeuten i Stöcke för en sista koll när hans haltande vägrade ge sig!

Han är nu haltfri och bara lite stel! Mestadels mjuk i kroppen, men lite stel på vissa ställen - men det är klart man är stel om man går och spänner sig emellanåt.

Fysion trodde inte att vi behövde komma tillbaks nått mer, bara om jag själv ville. Jag kan (förhoppningsvis) hålla efter med massage och lite lugnare dagar emellanåt så han får vila upp sig!

Så himla skönt att han är tillbaks i sitt vanliga jag, som vi har slitits mellan hopp och förtvivlan det senaste året! Älskade lilla hund, snart tillbaks i sitt gamla vanliga jag med lite träning och längre promenader!

Slut på sjuka!

Nu hoppas jag minsann att det är slut på sjuka för min egen del ett tag framöver! Haft en riktigt seg förkylning som hållit i sig sen före påsk enda till nu! Fortfarande inte helt bra, men nu har jag varit hemma från jobbet i 5 dagar så nu är det dags att återgå till arbete..

Har börjat tvätta upp ytterkläder osv, det om något är ett friskhetstecken! ;)

Inviger April!

Vilken himla skön dag det varit idag! Jag och Linn packade ihop oss och åkte till Bäcksjön med kaffe och ved - precis som förr i tiden!

Spirre och Opan sprang och hade det fantastiskt bra, de busade med varandra och för sig själva om vartannat, sprang på isen och i skogen. I solen. En sån fantastiskt skön dag det varit! Tyvärr glömde jag mobilen i bilen så det blev inga bilder tagna..

Kid fick sitta med oss och bli klappad, helt okej verkade han tycka ändå! Vi tog oss en liten promenad på isen längs med strandkanten så Kid också fick röra lite på sig, och det var uppskattat!

Opan och Spirre jagade varandra, en på stigen som går längs med sjön och en på isen, såg så otroligt härligt ut när de rusade runt i all världens fart!


Fick ett samtal av en person idag också som har koll på alternativa behandlingsmetoder på hund (en osteopat!), och hon trodde att hans bäcken är snett och att hans ben därför är olika långa och därför blir han inte bättre hur mycket vi än tränar. Så just nu verkar det finnas hopp för den söta röda!

Håll en tumme för Kid nu!

Måste bara passa på att tacka alla för det stöd, idéer och support med allt som rör Kid just nu! Det är otroligt värmande, och jag hoppas verkligen att det går vägen för oss nu!