Jag hade väl aldrig trott..

.. att jag skulle behöva börja dosera maten till Kid. Sen han fick sin kem. kastrering så har han börjat äta som en riktig hund och inte längre som en mus.. Kid är på gränsen till tjock! Nu blir det att börja dra med honom också!

En vacker dag kanske..

Idag testade jag och Mikael skidspåret på Gimonäs, och allt jag kan säga är Aldrig mer! Med mina skidor utan fäste så fick jag TA AV MIG skidorna för att ens ta mig upp för alla jäkla backar som avlöste varandra.. Nerförsbackarna var ungefär lika hemska, fick ställa mig ute i "skatedelen" och bromsa som om jag åkte slalom för att inte drutta i backen.. Så aldrig mer! Jag tog mig iallafall runt!

Ikväll har vi träffat några här på Ålidhem och tränat litegrann. Vi har ju inte tränat något alls på slutet, så jag hade väl inte direkt någon plan med träningen utan tänkte mest hänga (eftersom en viss hund har blivit så förbannat jobbig på slutet!).

Spirre är fruktansvärt jobbig nu för tiden, han går bara med nosen i backen och slickar i sig kiss hela tiden, sitter vid ytterdörren och piper och låtsas som att han måååste ut - för att sen bara sätta ner tungan i närmsta pinkpöl.. Äckelhund!

Kid fick också vara med och träna lite, han var faktiskt ovanligt tyst, försökte få honom att busa efteråt, men han stod bara och tittade på mig när jag släppte lös honom.. Kul hund.. Men söt är han, gammhunden!

Tänka sig!

Både idag och igår har vi åkt skidor! Vi trotsade kylan, klädde på oss och selade på Spirre och satte sedan av ut i skogen utanför Ersmark igår, Spirre fick dra kortare sträckor åt gången och skötte sig så bra så!

Och idag så var det ännu lite kallare, termometern visade -19 när vi klev ur bilen vid Piparböles hundspår, men när vi ändå åkt hela vägen dit för att testa spåret så kunde vi ju lika gärna åka när vi ändå var där! Spirran drog och drog och drog, supertaggad även idag. Synd bara att matten är lite trögare än hunden - men jag försöker bli bättre!

Tyvärr blev det lite långt för Spirre att dra idag, men eftersom vi såg renar (och de är ganska roliga att springa efter tycker Spirre) inte så långt från spåret så vågade jag inte släppa lös honom för att låta honom vila lite. Tog det lite lugnt med kortare vilopauser istället, och när han började bli trött så träffade vi på renarna igen och då var all trötthet som bortblåst tyckte Spirre och vi tog oss i mål tillslut! Vilken liten kämpe han är!

Dessutom så sov han i ungefär 45 minuter när vi kommit hem innan han kom med en boll för att leka lite när vi människor låg i soffan för att vila... Nu tar vi några dagars paus innan vi ska ut och åka igen!

Jag har en liten förhoppning om att införskaffa en liten sele till Kiddan också så han också får vara med och hjälpa matten att ta sig framåt i spåren (och inte bara springa runt och leka som han annars gör..)

Här händer ju inget, så jag kan åtminstone bjuda på några bilder..