..och farfar är den jag saknar mest av alla, och är den av de jag saknar mest som jag aldrig får träffa igen. Han är otroligt saknad. Och jag tänker fortfarande på honom nästan varje dag, och kan fortfarande börja gråta "bara så där" när jag gör något som påminner mig om honom.
Dagen har varit skön. Jag har jobbat kort dag och slutade ännu tidigare än planerat! Det känns som att det var väldigt behövligt. Hundarna har sprungit runt Nydalasjön med Madeleine. Jag hämtade upp Mossa och mina egna småkryp och körde ut till Ersmark och gick längs en skoterled en sväng. Alla tre verkade tycka det var skönt. Kid skötte sig underbart fint i slutet! Hade de andra två trollen kopplade och han fick gå lös sista biten upp längs "mördarbacken" i Ersmark. Han är så mysig när han är på bra humör! Och Spirre gick inte lös på någon pinne! Jag la av riktiga avgrundsvrål när han tog sikte på någon pinne så han stannade upp, sen kallade jag in honom och gav honom en godis istället för att han skulle ta pinnen. Funkade ganska bra, han tog bara en enda pinne på hela promenaden!
Imorgon jobbar jag kväll och jag och hundarna ska samåka till jobbet och de ska få haka på stundvis imorgon, i vanlig ordning. Jag jobbar med bästa Julia imorron så det ska bli SÅ kul att jobba!
Nu blev jag också sorgsen.. saknar honom också. känns fortfarande overkligt att vi aldrig får träffa honom igen.
SvaraRaderaKlart att vi får träffa honom igen, han väntar på oss i nästa liv <3
SvaraRadera