Ja, denna eviga fråga om man ska ha en renras eller en blandras när man skaffar hund! Nu talar jag för mig själv och utgår ifrån vad jag själv tycker och tänker om jag sätter mig i situationen själv. Med risk för att få händer och fötter kapade skriver jag nu..
Jag vill ju ha en hund som vill arbeta och som går att arbeta med ganska rejält, och kunna komma framåt och uppåt i klasserna, även om det kanske inte skulle bli så mycket tävling så vill jag ändå kunna ha möjligheten att tävla (tänker främst på brukset nu), och för mig skulle det då vara givet att leta reda på en ras som passar mina kriterier och önskemål - och visst kan det bli fel ändå, hundar är ju också individer!
Skulle jag dock springa på en blandras som fyller upp kriterier och önskemål skulle det inte vara en omöjlighet att den, som vuxen fick flytta hem till mig istället för en valp av önskad ras (tänk; schäfer, kelpie, aussie). Jag vet dock inte om jag hade gillat den begränsning inom tävlan som en blandis "ställer till med". Bruksgrenarna blir ju helt borträknade, och det är ju faktiskt det roligaste inom träningen, enligt mig.
Jag skulle aldrig köpa en blandis-valp, men om den som vuxen visar att den har vad jag söker i en hund så skulle den inte bli borträknad på en gång! Blandisar kan också vara fina hundar. Det är dock större chans att man hittar det man vill ha när man köper en renrasig hund, oavsett vad man nu ska ha den till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar