Hurra!
Idag var vi till sjukgymnasten för näst sista gången! Och han kan nu ses som återställd! 6 långa månader har passerat, och nu är vi tillbaks där vi var innan det tråkiga hände! Nu får vi försöka återgå till det normala igen, men det får nog vänta litegrann tills det blir bättre före ute! Hit med lite snö så vi slipper halkan!
Däremot har ju Spirre en neråtperiod nu, han är sur och grinig och stel. Stackarn. Hans knän verkar spöka igen. Har idag varit i kontakt med en fysioterapeut, fått en del idéer, men tycker inte det är lönt att titta på honom eftersom hon mest troligt bara kommer säga samma sak som alla andra - knäna är instabila. Så han ska få ta det lite lugnt ett tag över storhelgerna och sen ska vi nog åka till en ortoped och kolla upp honom en gång för alla. Pontus tyckte sig känna att knät hoppade lite när han provocerade knät, och att det "knastrade" lite i knät också.
När ska vi få vara helt friska här?! Men nu ska jag vara glad att Kid är friskförklarad och Spirran ska få ta det lite lugnt ett tag innan det är dags att ta tag i nästa projekt!
19 december 2013
13 december 2013
Inte utan att bli nojig
Förra fredagen var jag till veterinären med båda hundarna. Spirre skulle få några ögonfransar bortplockade ur vänster öga och Kid skulle få nyårsmedicin samt kolla hur tänderna såg ut efter sommarens tandsanering, inget allvarligt alltså.
Däremot finns det ju en tand kvar som inte skulle ha fått vara kvar vid första tandsaneringen, enligt den veterinär vi var till i fredags. Den skall alltså plockas bort, det innebär alltså en fjärde sövning av Kid på mindre än ett år. Och för varje sövning finns ju risken att han faktiskt inte vaknar upp igen.
Precis det hände en bekant här om dagen. Hennes högt älskade hund skulle göra en undersökning som krävde att hunden var sövd, och när hon väntade på ett samtal om att få hämta igen sin hund efter undersökningen fick hon det samtal man absolut inte vill ha! Hunden hade fått hjärtstillestånd under narkosen och hans liv gick inte att rädda, så istället för att få hämta hem sin glada hund fick hon åka hem tomhänt. Absolut värsta tänkbara scenariot efter en undersökning! Den här hunden var inte ens två år gammal, så det går inte "skylla på" att han var gammal, hans kropp orkade helt enkelt inte med narkosen.
Det är inte så att jag efter att fått höra detta jag ser fram emot att behöva söva ner Kid ännu en gång. Även fast han är ung, frisk och pigg i övrigt finns alltid risken att han faktiskt inte vaknar upp igen. Jag vet inte vart jag skulle ta vägen om det hände mig.
Men, tanden måste ut, jag har inget val än att söva ner honom än en gång, och när det sker kommer jag definitivt krama om honom en extra gång innan han glatt tassar iväg!
Däremot finns det ju en tand kvar som inte skulle ha fått vara kvar vid första tandsaneringen, enligt den veterinär vi var till i fredags. Den skall alltså plockas bort, det innebär alltså en fjärde sövning av Kid på mindre än ett år. Och för varje sövning finns ju risken att han faktiskt inte vaknar upp igen.
Precis det hände en bekant här om dagen. Hennes högt älskade hund skulle göra en undersökning som krävde att hunden var sövd, och när hon väntade på ett samtal om att få hämta igen sin hund efter undersökningen fick hon det samtal man absolut inte vill ha! Hunden hade fått hjärtstillestånd under narkosen och hans liv gick inte att rädda, så istället för att få hämta hem sin glada hund fick hon åka hem tomhänt. Absolut värsta tänkbara scenariot efter en undersökning! Den här hunden var inte ens två år gammal, så det går inte "skylla på" att han var gammal, hans kropp orkade helt enkelt inte med narkosen.
Det är inte så att jag efter att fått höra detta jag ser fram emot att behöva söva ner Kid ännu en gång. Även fast han är ung, frisk och pigg i övrigt finns alltid risken att han faktiskt inte vaknar upp igen. Jag vet inte vart jag skulle ta vägen om det hände mig.
Men, tanden måste ut, jag har inget val än att söva ner honom än en gång, och när det sker kommer jag definitivt krama om honom en extra gång innan han glatt tassar iväg!
25 november 2013
Lite bilder!
Herregud vad det händer lite här på bloggen nu, och det får jag väl be mina trogna följare om ursäkt för, men det händer nästan ingenting här hemma så det finns inte så mycket att skriva om!
Helgerna passerar snabbare än snabbast, och så även denna helg! Och att vara ledig idag, måndag, är ju också helt fantastiskt, jag har planer på att vara effektiv idag - jag ska bara komma igång först! Mackan har landat i magen och kaffet är på väg ner, så nu är det snart dags!
Men först måste jag bara visa lite bilder som Camilla tog för länge sen!
Helgerna passerar snabbare än snabbast, och så även denna helg! Och att vara ledig idag, måndag, är ju också helt fantastiskt, jag har planer på att vara effektiv idag - jag ska bara komma igång först! Mackan har landat i magen och kaffet är på väg ner, så nu är det snart dags!
Men först måste jag bara visa lite bilder som Camilla tog för länge sen!
18 oktober 2013
Det går bra nu!
Och för första gången på länge menar jag det på ett bra sätt!
Igår var vi hos sjukgymnasten Pontus igen, knät sitter fortfarande inte riktigt ihop som det ska, men har förbättrats från att glappa till att endast "glida runt" (tänk er vår mänskliga knäskål i avslappnat läge ungefär).
Pontus hade en tanke om att låta Kid gå 2x10 minuter i trasken, men efter 10 minuter i trasken så sa han "näe, vet du vad Kid, idag skippar vi pausen!" och körde vidare i 10 minuter till. Ökade tempot växelvis, och travade i omgångar i trasken. Och himmel sån skillnad det blev på Kid! Ett sånt lugn som infann sig efter att han fått anstränga sig ordentligt igen! Han var så lycklig, helt fantastisk känsla!
Efter trasken blev det en snabbvila sedan upp på balansbollen en ganska lång stund även där. Sedan var Kid helt slut, och gud så skönt det var! Han somnade på en gång när vi åkt därifrån!
Nu ska vi få börja trava intervaller! 5x3 minuter varannan dag. Hurra!
Och Spirre briljerade på agilitykursen i onsdags! Himmel så kul det var! Trots mörkret så kämpade han på och var riktigt taggad! Synd att söndag är sista gången, nu när vi kommit igång! Bara att börja hyra inomhuslokalen så fort det går för att hålla igång det här nu! Så kanske vi vågar oss ut på tävling nästa år! :)
Igår var vi hos sjukgymnasten Pontus igen, knät sitter fortfarande inte riktigt ihop som det ska, men har förbättrats från att glappa till att endast "glida runt" (tänk er vår mänskliga knäskål i avslappnat läge ungefär).
Pontus hade en tanke om att låta Kid gå 2x10 minuter i trasken, men efter 10 minuter i trasken så sa han "näe, vet du vad Kid, idag skippar vi pausen!" och körde vidare i 10 minuter till. Ökade tempot växelvis, och travade i omgångar i trasken. Och himmel sån skillnad det blev på Kid! Ett sånt lugn som infann sig efter att han fått anstränga sig ordentligt igen! Han var så lycklig, helt fantastisk känsla!
Efter trasken blev det en snabbvila sedan upp på balansbollen en ganska lång stund även där. Sedan var Kid helt slut, och gud så skönt det var! Han somnade på en gång när vi åkt därifrån!
Nu ska vi få börja trava intervaller! 5x3 minuter varannan dag. Hurra!
Och Spirre briljerade på agilitykursen i onsdags! Himmel så kul det var! Trots mörkret så kämpade han på och var riktigt taggad! Synd att söndag är sista gången, nu när vi kommit igång! Bara att börja hyra inomhuslokalen så fort det går för att hålla igång det här nu! Så kanske vi vågar oss ut på tävling nästa år! :)
3 oktober 2013
Kid fick godkänt igen!
Hurra! Den lättnaden går inte beskriva med ord! Pontus var imponerad över hur snabbt Kid repat sig sedan förra besöket på kliniken!
Kid har "biffat till sig" ordentligt och rör sig fint igen. Förra gången så hoppade knät ur led vid 10-15 graders böjning och i tisdags så hände inget förrän vid 90 graders vinkling av benet! Så det finns hopp!
Vi ska fortsätta med vattentrasken ett tag till, och balansen ska förbättras ytterligare med balansbollen!
Hurra för Kid!
Kid har "biffat till sig" ordentligt och rör sig fint igen. Förra gången så hoppade knät ur led vid 10-15 graders böjning och i tisdags så hände inget förrän vid 90 graders vinkling av benet! Så det finns hopp!
Vi ska fortsätta med vattentrasken ett tag till, och balansen ska förbättras ytterligare med balansbollen!
Hurra för Kid!
24 september 2013
Kylan kom!
Tvärkallt blev det! Jisses vad kallt det var imorse när det var dags att åka till jobbet! Ynka 3 grader!
Kid gympar på! Varje dag balanserar vi på pilatesbollen en liten stund och promenerar med höga benlyft och långsam gång. Det är verkligen skittråkigt, tycker både jag och Kid, men vi har inte så mycket att välja på i dagens läge, och ungefär så här kommer vi ha det fram till jul eftersom jag inte kommer vilja riskera att några stygn släpper igen!
Kid gympar på! Varje dag balanserar vi på pilatesbollen en liten stund och promenerar med höga benlyft och långsam gång. Det är verkligen skittråkigt, tycker både jag och Kid, men vi har inte så mycket att välja på i dagens läge, och ungefär så här kommer vi ha det fram till jul eftersom jag inte kommer vilja riskera att några stygn släpper igen!
19 september 2013
Återigen hos sjukgymnasten
Nu har det hunnit gå 2,5 vecka sen Kid opererades, och därför var det dags att återigen besöka sjukgymnasten Ponuts.
Fick ganska snabbt höra att det fortfarande rör sig litegrann i knät (NÄR ska det här ta slut?!) och att han var svullen på insidan av knäleden. Det rör sig ju naturligtvis eftersom det är lite svullet, men det rörde sig lite för mycket för att det bara skulle bero på det..
Men eftersom Kid inte verkar ha ont, och är pigg och glad som vanligt så ska vi nu prova att "hårdträna" och försöka hålla knäskålen på plats med hjälp av mycket muskler och god kondition! Det är ju ännu i läkningsfasen efter operationen så "hårdträning" i dagsläget innebär att vi ska balansera lite på pilatesbollen en gång om dagen och långsamma promenader.. Så särskilt hårt går vi inte ut, men det vore ju bara dumt.
Nästa besök blir om två veckor, och då ska vi se hur det ter sig. Förhoppningsvis bättre så klart! Nytt "klippkort" med vattentrasken kommer det få bli nästa gång för att kunna hålla igång "hårdträningen" och för att kunna kontrollera hans rörelser åtminstone en stund i veckan.. För att kontrollera Kids rörelser är i princip omöjligt utan vattentrask!
Så lite ledsen och trött på det här är jag minsann! Tycker det har varit nog kämpigt hittills med rehaben, och nu kommer det förmodligen bli ännu kämpigare, men det får det vara värt! Det är bara lite synd om Spirre eftersom han fått komma i skymundan ett bra tag! (Tur vi börjat agilitykurs, jag och han, så han också får sig ordentligt med träning efter en händelselös sommar!)
Fick ganska snabbt höra att det fortfarande rör sig litegrann i knät (NÄR ska det här ta slut?!) och att han var svullen på insidan av knäleden. Det rör sig ju naturligtvis eftersom det är lite svullet, men det rörde sig lite för mycket för att det bara skulle bero på det..
Men eftersom Kid inte verkar ha ont, och är pigg och glad som vanligt så ska vi nu prova att "hårdträna" och försöka hålla knäskålen på plats med hjälp av mycket muskler och god kondition! Det är ju ännu i läkningsfasen efter operationen så "hårdträning" i dagsläget innebär att vi ska balansera lite på pilatesbollen en gång om dagen och långsamma promenader.. Så särskilt hårt går vi inte ut, men det vore ju bara dumt.
Nästa besök blir om två veckor, och då ska vi se hur det ter sig. Förhoppningsvis bättre så klart! Nytt "klippkort" med vattentrasken kommer det få bli nästa gång för att kunna hålla igång "hårdträningen" och för att kunna kontrollera hans rörelser åtminstone en stund i veckan.. För att kontrollera Kids rörelser är i princip omöjligt utan vattentrask!
Så lite ledsen och trött på det här är jag minsann! Tycker det har varit nog kämpigt hittills med rehaben, och nu kommer det förmodligen bli ännu kämpigare, men det får det vara värt! Det är bara lite synd om Spirre eftersom han fått komma i skymundan ett bra tag! (Tur vi börjat agilitykurs, jag och han, så han också får sig ordentligt med träning efter en händelselös sommar!)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)