Heja! Jag är så himla glad! Jag längtar så in i bomben tills agilitykursen börjar. Kid var riktigt taggad idag när vi körde lite "stadsagility" och hoppade fram på soptunnor, bänkar och annat grejs. Han var så otroligt glad, viftade på svansen rejält hela tiden och var riktigt på gång hela tiden. Det värmer att se honom så glad och ivrig, och inte bara göra sakerna för att jag ber honom!
Och eftersom det var stadsträning på schemat så tänkte jag att då är det lika bra att göra det ordentligt, så jag tog bussen ner till stan med hundarna. Alla på bussen log. Busschauffören log. Alla som klev av log. Anledning; Spirre! Han satte sig mitt i gången, viftade på svansen och tittade (med huvudet på sne) på alla som klev på och av bussen.
Det märks att träning ger färdighet. Jag minns så väl Kids första bussresa. Han skakade hela vägen, flämtade och dregglade. Spydde när vi klev av och vad allmänt stressad efteråt. Idag la han sig under sätet framför mig och sov. Han satte sig upp två gånger och tittade på mig, när det inte gav önskat resultat la han sig ner igen och blundande. När vi klev av hoppade han mot mig en gång och gick sedan framåt i kopplet, typ som att han sa "Matte, jag klarade det! Kom nu så går vi och gör nått kul!" Älskade lilla hund..
Bara tre veckor till kursen!
vilka cuties! små tussarna :)
SvaraRadera