Tre veckor i stillhet

Idag är det tre veckor sedan Kid var så pass hängig att vi började misstänka att något inte stod rätt till. Den pigga glada Kiddan var inte sig själv, hoppade inte in i bilen själv, sprang inte upp och ner i trapporna som han brukar och han bara låg stilla..

Nu är det en helt annan Kid som studsar runt på tre ben här hemma, skulle han få välja själv skulle han gärna göra allt möjligt som innebär springa, hoppa och studsa.. Men han är ju "ganska" begränsad. Han börjar sakta men säkert använda benet mer och mer, även om det fortfarande är lite, men lite är mer än ingenting som för en vecka sedan.

Imorgon ska vi åka till Djurkliniken för att ta bort stygnen och träffa sjukgymnasten Pontus. Ska bli otroligt intressant att höra vad som sägs och vad vi ska hitta på för sjukgymnastik med Kid! Jag har på känn att han definitivt inte kommer vara lika lättränad som Spirre, så det blir nog en utmaning att börja med sjukgymnastik med Kid, men det är nog ingen dum idé i vilket fall som helst!

Operation och början på en lång resa..

I torsdags var det dags att lämna in Kid för operation i Öjebyn, och hyfsat motigt kändes det allt att lämna ifrån sig den lilla skatten till helt främmande människor för ett ingrepp. Direkt vid undersökningen inför operationen kände veterinären att knät fortfarande luxerade och att det inte var något snack om saken, utan hämtade en spruta lugnade på en gång.

Kid trippade snällt iväg med den snälla tanten som kom och hämtade honom, och vi gick till receptionen och lämnade alla försäkringsuppgifter för fredagens hämtning av honom.

Bara två timmar efter vi lämnade honom ringde veterinären och talade om att allt gått bra och att han var vaken, men väldigt slö, så klart.

Tidigt på fredagmorgonen ringde dem igen och då var allt klart för avhämtning! Lilla skiten blev så himla glad när han såg oss att hela väntrummet skrattade till lite.

Vi fick gå in i ett behandlingsrum och gå igenom den kommande tiden med sjukgymnasten och det var mycket info vill jag lova.. Nytt foder rekommenderades och sjukgymnastik var ett hett tips.

Nu har det gått tre dagar och han stödjer fortfarande inte på benet mer än absolut nödvändigt, men i övrigt är han pigg och glad, äter och dricker som han ska (nåväl, det är inte så lätt med tratten på men han försöker) och idag fick vi ta bort morfinplåstret han haft på insidan av benet.

Så, eftersom jag inte har någon som helst erfarenhet av sånt här så måste jag ringa till veterinären i Öjebyn imorgon och höra vad/om jag kan göra något åt att han inte använder benet.. För helt lugnt och normalt känns det ju inte att han inte använder benet mer än i absoluta nödfall.. 

Operationstid ordnad!

Efter att ha suttit hos uppfödarna igårkväll och surrat en massa så bestämde jag mig för att jag skulle ringa till Öjebyns djurklinik idag. Sagt och gjort. Enkelt ordnat med operationstid när man pushar på litegrann!

Fick en tid under samtalet, istället för att vänta på att få något hemskickat! Perfekt! Den 27 juni klockan 13.00 ska vi infinna oss på kliniken med Kid.

Känns som att det kan bli två långa veckor till dess!

Lite lyckligheter mitt i allt

Från och med idag är båda hundarna mina! Inget mer fodervärdsskap, utan nu äger jag båda hundarna! Fantastiskt att lilla Kid också får vara bara min!

Det blev helt stillastående från en dag till nästa

Vi går en stillsam sommar till mötes på Umedalen! Kiddan har flyttat hem till Ersmark för den här veckan, och verkar må ganska hyfsat ändå. Han ligger mest stilla hela dagarna och suckar, men det är ju faktiskt ett ganska trevligt liv enligt Kid, om man nu tog bort smärtan i knät så klart!

Jag hoppas vi får komma upp till Öjebyn så fort som möjligt så Kid får slippa gå och ha ont i knät. Det är så sorgligt att se en så pigg och livlig hund hamna i något slags överlevnads-mode, där han bara ligger still och tittar på en när man kliver upp.

Sjukstuga deluxe

Ja, vad säger man?

Spirre är ju under rehab, vi tränar bakbenen och roar oss efter bästa förmåga, springer lös ibland och går i koppel mycket, cyklar för att träna upp kondition och lite styrka i kroppen. Simmar och busar med pinnar. Det tar sig, för han börjar bli riktigt fin i kroppen, ordentligt musklad och slimmad.

Kid blev superhängig igår, han ville inte gå upp för trappan, låg bara stilla , ville inte sätta sig ner på rumpan och hoppade inte upp i bilen själv. Då är det nått som inte stämmer, han är ju inte den som stannar nere i hallen frivilligt.. och eftersom det fortsatte idag så var det inte så mycket att fundera på.

Sagt och gjort. Ringde först till Djurkliniken, som jag börjat tycka om, men de hade ingen tid för oss idag. Så fick ringa till Distriktsveterinären, de på Forslunda hade inte heller tid, så vi fick åka till Vännäs.

Där var det en hundägare som jag hade viljat skjuta, men jag avstod, hennes valp var rent ut sagt dum i huvudet, aggressiv som 13 veckors valp.. stackars hund.. Hon kunde inte ens gå in med tiken i väntrummet för att vi satt där med Kid. "Hon hatar andra hundar så pass mycket att ni får komma ut och ropa in oss när det är vår tur", och hennes valp skulle hälsa på Kid "så att han lugnar ner sig" - eh nej, din puckovalp hälsar fan inte på min sjuka hund!

Väl inne hos veterinären så gick det snabbt att konstatera felet, hon sträckte ut benet bakåt på Kid, han skrek till och tyckte att hela världen var ute efter att döda honom. Sen så fick han lugnande och blev röntgad och kom sen tillbaks till oss helt groggy.

Och domen blev ett knä som behöver opereras för att inte gå och ha ont hela livet. Stackarn! Så nu väntar vi på en remiss till Öjebyn för operation!

Livet suger emellanåt! 

Lite agilityträning

Oj så skönt att komma iväg och träna hundarna litegrann idag, trots värmen! Valde att åka ut till Hissjö för att träna lite hinder ned båda två, och trots att det var så länge sedan vi körde agility senast så satt det mesta kvar ändå.

Spirre fick en ordentlig uppvärmning och sedan lugna omgångar med däck och kontaktfält, och han rörde sig fint hela tiden! På grund av värmen så fick jag varva ganska ofta mellan hundarna, och han låg snällt under tiden jag tränade med Kid - det tar sig med passiviteten!

Kid fick hoppa lite hinder och träna på platta tunneln. Han tvekade första gången genom tunneln, men sprang sedan rakt igenom resten av gångerna.. Tappade hakan lite eftersom han inte gillat den alls förut och jag har fått locka igenom honom genom att hålla upp mattan som ligger ner för att han skulle våga sig igenom. Duktig hund!

Agilityn varvades med bad i Hissjön, något som uppskattades hyfsat av de fyrbenta! Passade på att kasta ut en pinne några gånger åt Spirre - simträning påbörjad!